När en Twittervän dör
Nu har det hänt, igen. En människa har dött i en trafikkollision. Alltid lika tragiskt – jag har själv varit med om bekanta dött i trafikolyckor.
Igår kväll hände det igen. Mor och dotter döda i busskrock, kan vi läsa i tidningarna. Det handlade om en vän, inte en nära vän, utan bara en vän som jag egentligen knappt kände. Jag hade bara lärt känna henne på Twitter, aldrig träffat eller pratat med henne IRL.
Det känns konstigt när en sådan människa dör, en människa man känner, men ändå inte. Det känns som det inte är verklighet, som om hon plötsligt skulle svara på alla hyllningar med en reply på Twitter.
Samtidigt märker man att hela Twitter är lite extra ledsamt just idag, att alla blir lite filosofiska och funderar över det som hänt. Jag tror de flesta svenskar som ens hört talats som saken skrivit en hyllning, retweetat en hyllning, eller helt enkelt bara skrivit:
RIP @just_tea
Och, nej, jag kände inte Tea så väl. Men de stunderna jag twittrat med henne, eller bara läst hennes tweets, har hon alltid varit på glatt humor. Aldrig en sur min, smiley. Det kan jag beundra lite. Jag är en sådan som enkelt blir sur på saker och ting.
Vila i frid, Tea.
Jag anser mig själv dålig på att skriva sådana här texter, men gjorde ett tappert försök. Läs även @Macfeast’s text om detta.
- Kari Receptomaten
- Stellan Löfving
- Christian
- Suzannes
- John Ankarström

